En av sjuttonhundratalets allra flitigaste svenska publicister hette
Carl Christoffer Gjörwell. Han gav ut mängder av bildande skrifter,
både i bokform och som tidskrifter. Han fick idén att ge ut
en svensk motsvarighet till Diderots stora franska encyklopedi av en viss
Jacob Johan Anckarström (ej den blivande kungamördaren, men väl
dennes far). Verket fick namnet ‘Encyclopedie, eller fransyskt och swenskt
real- och nominal-lexicon’, och som namnet anger var avsikten att publicera
ett verk som var uppslagsverk och fransk ordbok i ett. Idén som
sådan mötte välvilja från samtida hugade prenumeranter,
men verket kom trots detta aldrig till sin fullbordan, huvudsakligen av
två skäl: dels hade Gjörwell tagit sig vatten över
huvudet när han trodde att han mer eller mindre ensam skulle kunna
sammanställa ett verk av den avsedda storleken, särskilt som
han skrev en betydande del av artiklarna personligen, dessutom hade han
en särdeles otur: Anckarström dog strax efter att första
avdelningen av encyklopedin kommit ut på marknaden, gamla ekonomiska
tvistemål satte käppar i hjulet för Gjörwell, och
han hamnade i onåd hos Konung Gustaf III. Verket avstannade vid artikeln
‘Améne’.
Själva verket, då. Det finns inga illustrationer, och
texten är skriven i frakturstil. Annars är verket upplagt på
ett sätt vi är vana att se idag. Artiklarna är i huvudsak
välskrivna och föll troligen allmänheten på läppen,
då en betydande del av dessa handlar om praktiska ting. Mindre tonvikt
hade lagts vid humaniora. Verkets format var 4o.
Två band kom ut innan sammanbrottet. I band två införde
man markeringar efter uppslagsorden för att skilja nominal- och realartiklar
åt:
Följande artiklar fanns med i första avdelningens 70 sidor (i 8o):
Den andra avdelningen blev aldrig helt klar, men de 24 sidor som
dock nådde läsarna innehåller följande artiklar:
För sammanställnigen av denna sida har jag
dels använt mig av de två verken, dessutom småtittat lite
grand i Jacob Christenssons informativa och roande uppsats "En upplysningstida
encyklopedists uppgång och fall", publicerad i årsboken
Lychnos 1993.