Encyclopedie,
eller fransyskt och swenskt real- och nominal-lexicon

samt

Svensk encyclopedie,
innefattande alla vetenskaper och konster


En av sjuttonhundratalets allra flitigaste svenska publicister hette Carl Christoffer Gjörwell. Han gav ut mängder av bildande skrifter, både i bokform och som tidskrifter. Han fick idén att ge ut en svensk motsvarighet till Diderots stora franska encyklopedi av en viss Jacob Johan Anckarström (ej den blivande kungamördaren, men väl dennes far). Verket fick namnet ‘Encyclopedie, eller fransyskt och swenskt real- och nominal-lexicon’, och som namnet anger var avsikten att publicera ett verk som var uppslagsverk och fransk ordbok i ett. Idén som sådan mötte välvilja från samtida hugade prenumeranter, men verket kom trots detta aldrig till sin fullbordan, huvudsakligen av två skäl: dels hade Gjörwell tagit sig vatten över huvudet när han trodde att han mer eller mindre ensam skulle kunna sammanställa ett verk av den avsedda storleken, särskilt som han skrev en betydande del av artiklarna personligen, dessutom hade han en särdeles otur: Anckarström dog strax efter att första avdelningen av encyklopedin kommit ut på marknaden, gamla ekonomiska tvistemål satte käppar i hjulet för Gjörwell, och han hamnade i onåd hos Konung Gustaf III. Verket avstannade vid artikeln ‘Améne’.

 Själva verket, då. Det finns inga illustrationer, och texten är skriven i frakturstil. Annars är verket upplagt på ett sätt vi är vana att se idag. Artiklarna är i huvudsak välskrivna och föll troligen allmänheten på läppen, då en betydande del av dessa handlar om praktiska ting. Mindre tonvikt hade lagts vid humaniora. Verkets format var 4o.
Två band kom ut innan sammanbrottet. I band två införde man markeringar efter uppslagsorden för att skilja nominal- och realartiklar åt:
 
 

I början på 1780-talet gjorde Gjörwell ytterligare ett försök till en svensk encyklopedi. Detta försök var ännu mera hopplöst än det förra. Betitlat ‘Svensk encyclopedie, innefattande alla vetenskaper och konster’ bestod det av ett antal längre artiklar, visserligen välskrivna, men ordnade helt utan system. Denna nyordning försvarade Gjörwell ivrigt i den första artikeln, 'ENCYCLOPEDIE': att följa ett visst system, ämnesbaserat eller alfabetiskt, riskerade att bli ett tvång som skulle påverka kvaliteten på det skrivna, resonerade han.

Följande artiklar fanns med i första avdelningens 70 sidor (i 8o):

  1. ENCYCLOPEDIE. Philosopie; Lärdoms-Historia. (9 sidor)
  2. ANKARSTRÖM, Jac. Johan. Biographie. (4 sidor)
  3. DJUR. Natural-Historia (4 sidor)
  4. ALMANACH. Astronomie, Lärdoms-historia (6 sidor)
  5. ÄSTETIK. Philosophie; Vitterhet; Konster. (5 sidor)
  6. LUFT. Physik. (4 sidor)
  7. SALMIAK. Chemie; Pharmacie. (2 sidor)
  8. BOHVETE. Botanik; Hushålning. (2 sidor)
  9. VÄNSKAP. Sedolära. (4 sidor)
  10. ANALYSIS. Mathematik. (3 sidor)
  11. PENSYLVANIEN, Geographie. (4 sidor)
  12. PHILADELPHIA. Geographie. (1 sida)
  13. ANIS. Botanik. (1 sida)
  14. MINERVA. Mythologie. (4 sidor)

  15. Den andra avdelningen blev aldrig helt klar, men de 24 sidor som dock nådde läsarna innehåller följande artiklar:
     
     

  16. ÅR. Astronomie. (6 sidor)
  17. AMIANT. Mineralogie. (1 sida)
  18. AMPHITHEATER. Bygnings-Konst. (1 sida)
  19. AMBRA. Mineralogie. (2 sidor)
  20. AMPLIFICATION. Vältalighet. (1 sida)
  21. SATURNI RING. Astronomie. (2 sidor)
  22. ANABABTISTER. Kyrko-Historia. (7 sidor)
  23. AARON. Biographie; Bibliska Historien. (4 sidor, artikeln ej komplett)


För sammanställnigen av denna sida har jag dels använt mig av de två verken, dessutom småtittat lite grand i Jacob Christenssons informativa och roande uppsats "En upplysningstida encyklopedists uppgång och fall", publicerad i årsboken Lychnos 1993.



Denna sida skapad 1997-01-09. Senast ändrad: 1998-10-14
Copyright ©Christofer Psilander.
Materialet på denna sida får endast citeras med angivande av källan.
URL:http://www.svenskauppslagsverk.com
personer har besökt denna sida.
[Tillbaka till huvudsidan]