Ett av de allra tidigaste svenska uppslagsverken är ‘Svenskt Konversationslexikon’ av Pehr Gustaf Berg, bördig från Uppsala, verksam i Stockholm som skriftställare, boktryckare och förläggare.

Han lade själv upp planen till ett uppslagsverk som skulle behandla i huvudsak svenska förhållanden. I förordet belyser han bristen av verk behandlande fäderneslandet, och påpekar att de tyska verken som annars stod till buds kom till korta vad gäller Sverige och svenska ämnen. Han passar även på att ge det då tjugo år gamla ‘Conversations-Lexikon’ (se d.o.) en släng av sleven genom att påpeka att detta i ännu sämre grad belyser svenska förhållanden, än de bättre tyska. Således utarbetade han en plan för ett helsvenskt fosterländskt konversationslexikon.

En av de viktigaste åtgärderna för insamlandet av material var ett utskick till landets församlingar, där han anmodade prästerskapet att bistå med upplysningar av värde. Det var mycket han ville veta, bland annat vilka viktiga gods, gruvor och fabriker som fanns i socknen, folkmängd, socknens geografiska beskaffenheter, ev. namnkunniga personer, &c. Dessutom var han intresserad av seder och bruk, folksägner, ovanliga maträtter, allmogens levnadsvanor sinnelag och skrock. Mottagaren anmodades inkomma med svar inom sex veckor från mottagandet.

Huruvida redaktionen för Svenskt Konversationslexikon verkligen skickade detta brev till samtliga pastorsämbet i Sverige, eller ens avsåg att göra detta, har jag ej lyckats få någon rätsida på. Vad som däremot är säkert är att de svar som inkom mer eller mindre ograverade förvandlades till lexikontext i det färdiga arbetet, med resultat att artiklarna uppvisar en slående diskrepans vad gäller innehåll, stil och längd. Sålunda är till exempel artikeln "Danmark, socken i Waksala kontrakt och härad af Upsala stift och län" hela två sidor, medan artikeln "Upsala" endast är hälften så lång. Men så fick också redaktionen ett tio sidor långt brev från pastorsämbetet i Danmark, till stor del fyllt med detaljrika och livfulla redogörelser om hur olika högtider som bröllop och dop firades, förutom beskrivning av kyrkan och ortens historia.

Andra orters representanter uppvisade inte samma engagemang. Den anonyme brevskrivaren i Ekeskog, Norra Wadsbro kontrakt i Skara stift, har på 21 rader kort och torrt redogjort för olika statistiska uppgifter. Han avslutade brevet med följande anspråkslöshet: "Några vidare uplysningar som förtjena upmärksamhet, äro ej att lemna". Denna avslutande mening har dock redaktionen för uppslagsverket ej tagit med i lexikontexten.

Även i andra fall har redaktionen sovrat då brevskrivarna blivit för personliga eller kontroversiella. I brevet från Ed, 6 mil norr om Västervik, har författaren (en Petrus Hellsvik) delat upp folkmängden i "manfolk, kvinnfolk och fattiga", en statistisk uppgift redaktionen dock strukit.

Artiklarna om svenska orter utgör den näst största andelen i verket (c:a 25% enligt eget överslag). Fler till antalet är dock biografierna (c:a 28% av antalet artiklar). En stor del av dessa behandlar personer i äldre svensk historia, vikingatid och äldre medeltid, men en hel del samtida finns naturligtvis med. Även dessa torde ha anmodats inkomma med redogörelser för sina liv och sin gärning. Jag har visserligen endast funnit ett enda konkret fall av sådant förfarande, gällande skriftställaren Udo Waldemar Dieterich, som skrev ett tre sidor långt brev om sig själv till lexikonredaktionen. Denna har dock decimerat texten till ett tjogtal rader, dock behållande Dieterichs originalformulering "Har förvärfvat sig ett aktadt namn såsom skriftställare, genom sina flerfaldiga bemödaden att öfverflytta den Svenska litteraturens alster på Tyska språket."

Av kuriöst intresse är förekomsten av artiklar i ämnena folktro, folklekar och talesätt. Ett exempel på folklekar är Fru Sole, där deltagarna är tuppar och höns som skänks bort av fru Sole till en gammal tiggargumma. Vad leken egentligen går ut på är svårt att sluta sig till utifrån lexikontexten.

Talesätten är tämligen ymnigt förekommande, och torde ha större värde för nutiden, då många ej förekommer i standardverk som Pelle Holm. Exempel på sådana är: "Föd mig i år, så föder jag Dig i åtta år", vilket anses betyda ungefär detsamma som att ta det säkra för det osäkra, och "Främmande kläder, främmande plågor", med vilket avses att många nya seder medför nya bekymmer.

För övrigt behandlar artiklarna ämnen som juridik, teknik, bergsbruk och mineralogi. C:a 5% av artiklarna är nominalia, d.v.s. rena ordförklaringar, ofta behandlande dialektala eller föråldrade ord och uttryck.
 
 

Band nr.	Utg. år	Omfång
1	1845-1847	A-G
2	1847-1848	H-M
3	1848-1850	N-S
4	1850-1852	T-Ö

[Tillbaka till huvudsidan]