Media

1979-1982, Bonniers. Redaktörer: Lena Backström, Sven Lidman (Textdelen: Uno Dahlén). Antal band: 16.

Detta verks bas består egentligen av ett antal stora bildsidor, s.k. 'lexivisioner', trevliga att titta på, men inte försedda med särskilt mycket text. Till detta fogade man en redan befintlig textmassa, nämligen den från Bonniers 3-bandslexikons 3:e upplaga. Det hela var ett försök att modernisera encyklopedin i samma anda och som en utveckling av idén bakom Focus, som ju också var Sven Lidmans konstruktion. Meningen var även här att göra verket lättillgänglig för den breda massan. Namnet 'Media' (egentligen taget på måfå ur en latinsk ordbok) kunde utläsas 'Modern Encyclopedia'.
Även till detta verk utkom band av mera monografisk karaktär, till exempel 'Människan', 1 band, och 'Världshistoria', 2 band.

Underhållningsbokklubbens pocketlexikon

1981, Bonniers. Redaktör: Uno Dahlén. Antal band: 16.

Miniuppslagsverk bestående av 16 tunna (6 mm) häften vilka såldes via nämnda bokklubb. Det är inte fråga om något nytt verk, direkt. Sidorna är förminskade faksimiler ur Bonniers 3-bandslexikon.

Svensk encyklopedi

Bonniers, 1940-talet. Aldrig utgivet. Redaktör: Yngve Lorents

I början på 40-talet bestämde sig Bonniers för att sluta spela andrafiolen i uppslagsverksensemblen, och man bestämde sig för att ge ut ett verk som skulle bli det största i svensk encyklopedihistoria. Detta var mitt under utgivningen av Bonniers Konversationslexikons andraupplaga, och sålunda hade man två mer eller mindre 'konkurrerande' redaktioner under samma tak. Till chefredaktör utsågs Yngve Lorents, tidigare chefredaktör för nämnda konversationslexikons första upplaga.
Det hela gick dock åt skogen. Förlagsdirektionen fick kalla fötter då man insåg vilket mastodontverk det skulle bli fråga om: det första tryckarket innehöll artiklar fram till ordet 'Aasen' och om man jämför var detta ord står i andra stora uppslagsverk kan man lite ovetenskapligt dra slutsatsen att det blivande verket skulle bli nära dubbelt så stort som det dittills största, Nordisk familjeboks andraupplaga. Dessutom hävdades det att redaktionen var klåparaktig, och efter fyra år lades verket ned.

NKI-skolans uppslagsbok

NKI-skolan, 11 upplagor 1937-1952. Redaktörer: Harry Maiander och Eugen Kroon

Enbandsencyklopedi i litet format utgivet av NKI-skolan inte bara till elevernas fromma. Verket blev populärt och utkom ideligen i reviderade upplagor, vilka alla redigerades av Harry Maiander, enär Eugen Kroon avled strax innan förstaupplagan publicerades. Maiander var rektor vid NKI-skolan, Kroon studierektor.